Harrisons dramatiska historia

00:04 Expansionen för slaveriet i USA var bara en av många sociala konsekvenser av industriella revolutionen. Redan på 1770- och 1780-talen uppstod helt nya arbetsformer och sätt att leva i Storbritanniens fabriksdistrikt med låglönarbeten och exploatering av barn som har gett den här utvecklingen väldigt dåligt eftermäle i historieböckerna. 00:43 Välkomna till Harrisons dramatiska historia och välkomna till mig Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet och välkomna till... Katarina Harrison Lindberg som sitter mittemot Dick i det fina biblioteket i Åkarp. 01:01 Och vi ska nu fortsätta med industriella revolutionen. 01:06 Vi har ju pratat om hur det började, de här dådkraftiga entreprenörerna och pionjärerna och bomullsproduktion och allting. 01:12 Hur man var tvungen att lösa alla de här flaskhalsproblemen som vi ältade gång på gång i förra avsnittet. 01:19 Först mekanisera spinning, sen vävning och sen anstränergi och så vidare. Varje ny uppfinning bidrar till nästa uppfinning för att man tvingas anstränga sig och uppfinna det. 01:29 Man får lite eld i baken när man inser att något inte funkar och det är då vi människor gör framsteg. 01:33 Men idag ska vi förhoppningsvis, det blir kanske lite mer hur industrialismen fortsätter att rulla på men också lite människor och så. Hur påverkas folk verkligen av det som händer? 01:46 Jag tror att vi ska börja med att ta klart för oss att allt det som händer nu det bottnar i ett behov. Och ju mer man får, desto mer vill man ha. Om du har fina kläder vill du ha ännu finare kläder. Växande behov. Mekaniseringen av det här bomullstyget blev en jättesuccé. Alla hade råd att köpa det. Även vanliga bönder och arbetare kunde ha fina bomullskläder. Från Indien kommer råvarande så gör de maskintillverkartyg och det här, det här. Det här är alltså en revolution i vardagslyx som vi har svårt att ha någon motsvarighet till idag. 02:19 Folk kunde till och med, lyssna nu Katarina, använda underkläder, jorda och bomullstyg. 02:26 Gud vilken lyx! 02:26 Alltså lyx som inte ens prinsar och prinsesser hade råd med på medeltiden kunde inte ha det för det fanns inte. Och efter att ångmaskinen blivit vanliga dog utvecklingen ännu snabbare. Det innebär att fler vill ha, och då blir det nya flaskhalsar, ännu fler problem, vilket pockar på nya lösningar. Resultatet är att allt fler branscher måste mekaniseras och hitta på ny teknik fort. Så som ringar på vattnet fortplantas i den här revolutionen till allt fler näringar. 02:53 En annan av industrialismens största drivkrafter var konkurrensen som sådan. Bomullsfabrikernas ägare var ju både kollegor och varandras värsta fiender. I takt med att allt mer tyg producerades så sjönk priset på de färdiga produkterna. Vilket reducerade vinsterna, alltså folk som handlade var glada men fabrikörerna var mindre glada. Lösningen var att expandera och skaffa sig ännu bättre teknik som gjorde det möjligt att tillverka varor till en lägre kostnad än vad konkurrentfabrikörerna klarade av. 03:29 Och när konkurrenterna insåg att de misste marknadsandelar så tvingades de också investera i ny teknik. Och inte bara det. För att kunna tillverka större varovolymer med de allt bättre maskinerna så måste de lära sig att koordinera arbetsinsatserna i fabriken och inom transportnäringen och marknadsföra de färdiga produkterna i omvärlden. Lära sig att göra reklam. Ja, de måste lära sig att göra reklam. Tur då att det faktiskt dyker upp press på den här tiden också. 04:01 Tidningar börjar bli allt vanligare så det gick faktiskt att göra reklam. 04:06 När en företagare väl hade börjat anpassa sig efter de här förändliga omständigheterna så tvingades alla andra följa efter för att inte bli krossade i konkurrensen. Och utvecklingen gick inte att hejda, det bara rullade på och rullade på. 04:21 Eller som man hade sagt 1968 på barrikaderna, sådan är kapitalismen. 04:34 Den första stora industrin som föds lite som en bieffekt utan att det var täckt, det är den kemiska industrin. Och det låter ju väldigt skruvat när man säger det idag. Varför skulle kemi sätta igång direkt efter bomullsspillerierna? 04:46 Ja, vad har det med kläder att göra kan man ju fråga sig? 04:49 Till textilier behöver man blek och tvättmedel så att de ska se snygga ut. Och historiskt sett så har vi använt en massa vardagskemi. Om du går tillbaka till medeltiden av 15-16-talet då hittar du att vi använder oss av sol, regn och surmjölk. Vilken kombination. Men en annan gammal produkt som vi alltid producerar själva varenda dag och som man återanvänder och inte spolar ner som vi gör, det är urin. Och urin och sopa tillsammans med avfettningsmedel funkar jättebra. 05:20 Sopan tillverkar man av kokat fett och askleut. 05:22 Vad gott man måste lukta av. 05:23 Ja, verkligen. Men det här är sånt du kan göra själv. Det här finns i bondesamhället. Man har alltid haft vardags kemiindustri där hemma. Bara det man inte kallat det kemiska industrin. Produktionen av sådana här blek och tvättmedel är en vanlig bondaggrej. Det är en landsbygdsnäring utspridd i alla textilproducerande regioner i världen inklusive Storbritannien. Och redan när vi kommer fram till mitten av 1700-talet, alltså när Hargreaves och Compton håller på att börja med sina maskiner, så överstiger behovet kraftig tillgång. 05:54 Det finns alltså för mycket ganotyg för att de här hantverksmässiga tillverkade medel ska räcka till. Vi kissar inte tillräckligt mycket alls. Nej, precis. Och sodar man bränner inte tillräckligt mycket. Och surmjölk och regn regnar inte tillräckligt mycket. Så man är tvungen att hjälpa naturen på traven. Och då får vi uppfinna en kemisk industri istället. 06:13 Nöden är uppfinningarnas moder och då börjar man experimentera. 06:18 En av de barnbrytade uppfinnarna var den franska kemisten Claude-Louis Bertollé. Han var chef för Frankrikes statliga direktorat för textilfärgning. 06:29 Tur nog, då kan vi väl säga. Hans genidrag var att börja använda klor som blekmedel. 06:36 Ämnet hade blivit känt genom att den svensk-tyske kemisten Carl Wilhelm Scheele år 1774 hade upptäckt klorgas. I efterhand framstår det här som en av epokens verkligt stora vetenskapliga landvinningar. 06:51 Alltså skälet är han som annars är mest känd för att identifiera att grunden är syre. Men han är alltså klorets. Det är vår man. 06:58 Köping bodde han i förut. 07:00 Ja, han var apotekare i Köping. En av de stora i svensk kemihistoria. 07:06 Men han hittade då alltså inte bara syre utan även klorgas och en hel del annat faktiskt. Alltså han gillade det här så han ägnade sig mycket åt detta. 07:17 På 1780-talet så mottogs Bertollés upptäckt varmt i Skottland. Där bland annat James Watt insåg potentialen med att bleka saker med klår. Genom att kombinera salt med svavelsyra som blivit billigare att producera efter experiment i Birmingham 1746 så fick man någonting som heter klorvatten vilket kom till flytig användning inom Lancashires textilindustri. 07:44 Ett decennium senare kom nästa innovation när klorvattnet fick konkurrens av Charles Tennants klorpulver som patenterades 1797 och 1799. Tennant byggde upp en lukrativ fabriksnäring i Glasgow där han en tid kunde skryta med att förfoga över världens högsta fabriksskorsten. 08:07 Det gör du, Dick. Ett annat exempel är att man börjar använda soda. Man går över till mineralbaserade medel och då blir soda... Det är en gammal grej man känt i som tidigare, men nu kan man expandera. Det är alltså känt. Du kan utnyttja det ur sodaört. Det växer vilt i Spanien och på kanarierna. Men du kan också framställa det kemiskt ut tång och alger, och det finns det jättemycket av. Så på 1780-talet bör man experimentera med det också. Det är franskmanen Nicolas Leblanc som kommer fram till en metod för att tillverka soda ur salt och kalksten, vilket förenklar produktionen. 08:41 Oerhört gör soda billigt, för salt och kalksten finns det gott om. Behöver inte åka till Kanarieöarna för att äta sodaört. Därför sjunker priset på produkterna och marknaden vilgas. Hela den kemiska industrin får en enorm, jättesnabb utveckling på grund av att man behöver blekmedel. 08:59 En ännu viktigare bieffekt av mekaniseringen inom textilnäringen var utvecklingen av den mekaniska och metallurgiska industrin. Storbritanniens tillverkningssektor började, precis som vi förut har sagt, att ömsa skinn från trä till järn. 09:18 Även på den här punkten var det behovet som dikterade uppfinningarnas och entreprenörernas villkor. Kunderna efterfrågade allt större mängder förarbetat järn till maskiner, för det är maskinerna som behöver det här järnet. Man kan inte hålla på och tillverka maskiner av Trä. 09:35 Man gjorde ju det i början, som vi har sagt. Spinnerhocka och sånt. 09:39 Men därför vill man då ha de här metallmaskinerna istället. Och det här drog med sig andra behov, förstås. För att kunna producera de här maskindelarna som marknaden efterfrågade måste järntillverkarna ha bättre verktyg och bättre svarvstolar. För att det här kräver ju exakthet. Man kan inte göra skeva grejer, för det funkar ju inte. 10:02 Alltså måste man bygga allt fler och allt effektivare mekaniska verkstäder. På en väsentlig punkt skilde sig den mekaniska industrin från textilbranschen. Och det här är viktigt. Medan textilbranschen bars upp av outbildad kvinno- och barnarbetskraft så präglades de mekaniska verkstäderna av fackutbildade och yrkesmässiga hantverkare. Men... 10:30 Nästan alltid män. 10:32 Man kan ju räkna ut vilka som fick högst betalt här. Banarbetarna i textilfabriken eller den hantverkskunniga grabben i verkstaden. 10:41 Nej, men det är ju självklart att det är de hantverkskunniga männen som tjänar på den här utvecklingen. 10:46 Paradoxalt nog skapades alltså ett underlag för ett uppsving för en ny hantverksnäring här ändå i kölvattnet av den här tidiga textilindustrin. 10:58 In kommer svarvarna. In kommer svarvarna. Men nu har vi nästa flaskhals. För att få den här järnhanteringen behöver du ha bränsle. För att kunna tillverka järn krävs jättemycket bränsle. Då behöver du skog. Det finns inte mycket sånt i Storbritannien. Det behöver nämligen träkol. Det krävs mycket träkol för att framställa ett ton järn. För att klara av det får du hugga ner fyra hektar skog. Storbritannien har inte haft så jättemycket skog någonsin. Man fick ont om det redan på medeltiden. Alltså blir trä en bristvara som går upp i pris när allt fred köpare anmäler sitt intresse. 11:33 Då får man uppfinna nästa grej. 11:35 Kan det vara så, Dick, att det är under den här tiden som Sverige levereras otroligt mycket timmer till Storbritannien? 11:42 Nix, inte än. Dit kommer vi i nästa skede. Det stora exportlandet för trä till Storbritannien vid den här tiden. Det var, som i en gammal Beatles-låt från 1966, Norwegian Wood. 11:57 Norge exporterade, vilket ledde till att Sverige kunde ta över när det blev lite ont av norska skogar. 12:02 Där ser man, så detta är någonting som kommer. 12:04 Definitivt, men mellan Norge och Storbritannien ligger det en nåd sjö och det kostar att plocka in det här. Det gör det. 12:10 Och på plats, det här nämnde vi i första avsnittet om industrialiseringen, så fanns det ju stenkål. Och stenkålsbrytning blev ett sätt att komma undan det här problemet med att vi inte hade trä i Storbritannien. Redan på medeltiden hade engelsmännen använt stenkål som värmekälla och det fanns gott om fyndigheter. I synnerhet Staffordshire som hade ett gott om både järn och kol. Där kunde man profitera på den här utvecklingen. Och snart blev landskapet känd som The Black Country, alltså det svarta landet på grund av hur det... 12:44 Man kan se bilder på det. Det ser alltså inte fint ut tycker vi. Fullt av industrier och kol, rök och damm överallt. Det var verkligen svart. Sådant där riktigt dystopiskt industrilandskap. Men gav mycket pengar. Filter hade kanske inte uppfunnits än. Nej, det hade det inte. Nästa steg tar man cirka 1760. Då uppfinner man metoder för att använda stora mängder stedgård till att raffinera tackjärn till smidesjärn. Nu är man alltså i frontlinjen för metallurgi. Nu springer man förbi Sverige och alla andra länder. Sen introduceras en metod som kallas paddling, alltså puddling av Henry Cote. 13:18 Därmed framställer man smidesjärn i en ugn där järnet rås skilt från det brinnande kolet. Då har man tagit ännu ett steg framåt. 1783 lanserar Cote ett valsverk som är mycket effektivare än våra gamla stronghjärnshammare. Det är alltså en snabb rush framåt i en helt ny bransch. 13:36 Resultatet av alla de här uppfinningarna var att den brittiska produktionen av smidesjärn och gjutjärn upplevde en dramatisk ökning både vad beträffar kvalitet och kvantitet. Från att ha varit en nation i stort behov av järnimport blev Storbritannien i början av 1800-talet ett järnexporterande land. 13:57 Ja, och det gav vissa negativa konsekvenser för oss. Då tvingades vi anpassa oss också, men det kan vi skjuta upp till en annan podd. Ja, det är ett annat poddavsnitt. Vi hade ju profiterat jättemycket på 1700-talet på att engelska menar var dåliga att producera järn. Nu är det historia. 14:16 Både den kemiska industrin och den mekaniska utvecklas inte för att de kan utvecklas utan för att de måste utvecklas. Det är en indirekt följd av att textiltillverkarna har goda tider. Mekaniseringen sprider sig från en bransch till flera. Det kan man tycka att det här är en positiv fin utveckling bättre och bättre dag för dag. Men sen kan det komma nattsidor. 14:38 Det finns nattsidor. Allt var sannoliken inte positivt. En av de allra största förändringarna som frambesvors av industriella revolutionen var också en av de mest tragiska. Nämligen uppsvinget för slaveriet i den amerikanska söden. Här kan man ju sitta och tänka att slaveri har väl ingenting med det moderna samhällets genombrott att göra. Men... Det hade det. För bakgrunden var ännu en av de här flaskhalsarna. När det blev lättare att karda, spinna och väva då växte ju behovet av råvaror. 15:16 För det gick fort att få de här råvarorna att gå vidare och bli tyg. Allt större mängder råbommel efterfrågades av Storbritanniens textilindustri för att hjulen skulle kunna fortsätta att snurra. 15:30 Då måste britterna leta efter nya regioner och länder att importera från. Man kan inte odla det här i England, inte i Wales och Skottland heller. Det saknas inte plantageägare, till exempel i södra USA, som inser vilka lysande utsikter det här innebär när britterna behöver massa bromull. Men en förutsättning är att man kan sänka kostnaderna för att producera själv. För det här är ju trots allt billigt. Billig vara, du kan inte ha mycket betalt. Och ja, hur ska man göra det? Man kan inte göra mycket åt själva odlingen och plockandet av bomull. 16:03 Det är ett hantverk. Men, och nu kommer egentligen en stor uppfinning, du kan göra något åt rensningen av bomull. När du väl har de där bomullspalerna och måste göra dem så att man kan använda av att spinna garn och dem och sånt. Då kan du uppfinna någonting som revolutionerar detta fullständigt. 16:20 Yes, år 1793 uppfann Eli Whitney the cotton gin, bomullsrensningsmaskinen. Med hjälp av den här maskinen så kunde plötsligt en person rensa lika mycket bomull som det tidigare krävt 50 personer för att klara av. Det är en framgång. Maskinen revolutionerade näringsstrukturen. Från att huvudsakligen har odlat tobak började de amerikanska plantageägarna odla stora kvantiteter bomull. Vidsträckta odlingsområden i sydvästra USA togs i anspråk och inom loppet av ett par decennier hade söden förvandlats till ett cotton kingdom, alltså ett bomullskungarike. 17:02 Och imperium ob. 17:05 Man kan titta på statistiken här. 1792, alltså ett år innan Whitney uppfinner det här, då skördar man 6000 bomullsbalare i hela USA. Alltså det är 1792, 6000. 1800, då har det stigit från 6000 till 73 000. 17:21 1810, 178 000 och hoppar vi fram till mitten av 1800-talet 2,5 miljoner bomullsbalar. Det hade säkert fortsatt ännu mycket mer om inte amerikansk inbördeskriget hade kommit emellan. 17:35 Och utbredningen av bomullsfält medförde alltså ett växande behov av arbetskraft. Så slavar fördes till plantager och gårdar i delstater som Louisiana, Mississippi och Alabama. På 1790-talet levde bara omkring 890 000 ofria i USA. 17:59 Och det finns gott om bedömare som menar att slaveriet var på väg att dö ut- Men istället blev det tvärtom. Nu låter det som att 890 000 är väldigt många, men... 18:08 Men det är det inte om du jämför med 4 miljoner slavar, för det var vad man hade 5-6 decennier senare. Och då ska man betänka att det här, det är alltså inte import från Afrika. För den stängdes, den stoppades, utan det här är sånt som slavvägarna avlar fram på plantagerna av arbetskraftsmässiga skäl. 4 miljoner slavar alltså. Nästan alla, de allra flesta, ägnade sig åt bomullsnäringen. Hela USA hade 31,4 miljoner. Ponera nu att Abraham Lincoln och hans nådstatare inte hade krossat det här under amerikansk inbördeskriget. 18:41 Då hade de där fyra miljonerna blivit betydligt fler, kan man vara tämligen säker på. 18:46 Allt det här kan man naturligtvis inte skylla på bomullsrensningsmaskinen. Det var Eli Whitneys fel, så kan man inte säga. Men det vore naivt att tro att den inte spelade en stor roll. För det var den nya tekniken som gav förutsättningarna för att producera råvarorna. Så gav incitament till investeringarna och ledde till att man behövde ha alla de som odlade och skördade. Olyckan bestod i att plantageägarna föredrog att fylla det här behovet med slavar istället för lönearbetare. Eli Whitney, hans maskin tillhandlade möjligheterna, inte den fruktansvärda lösningen. 19:20 Expansionen för slaveriet i USA var bara en av många sociala konsekvenser av industriella revolutionen. Redan på 1770- och 1780-talen uppstod helt nya arbetsformer och sätt att leva i Storbritanniens fabriksdistrikt med låglönarbeten och exploatering av barn som har gett den här utvecklingen väldigt dåligt eftermäle i historieböckerna. Man skriver faktiskt lika mycket om det här som man skriver om slaveriet. 19:50 Ja, för vanliga människor, i synnerhet den här befolkningsmajoriteten på landsbygden, så betydde industrialiseringen att de kunde, om de ville, vända det gamle bondesamhället, ryggen. Och det är en stor nyordning. Det är en enorm omvälvning att inte gå hem och slita på din lilla jordplätt utan stå vid en maskin istället. Dessförinnan hade hantverket varit småskaligt och velat hända på enskilda individer. Nu står det ju en fabrik och det är inte självklart att du vill det. För det är ett helt annat liv. 20:19 Ja, för här måste arbetarna plötsligt specialisera sig på ett specifikt moment. Insatserna måste koordineras och det måste kontrolleras så att det inte ska ske olyckor och att slutresultatet också blir någonting som fabrikören faktiskt vill ha. 20:38 Att det inte kommer ut någonting som är dåligt i slutändan. Arbetarna måste lära sig att hålla tider och att lyda. Och fritiden, den blev i praktiken avskaffad annat än på helgdagar. Det var inte ovanligt med arbetsdagar på 12 eller 13 timmar. Det finns till och med exempel på 16 timmars arbetsdag även på lördagar. Så det här var ju tuffa, hårda tider. Det är märkligt att folk valde att gå in i det här. 21:07 Ja, det gör de ofta inte om de kan slippa. 21:11 Det är alltså landsbygdspoletariatet som har välja mellan detta och svält. Till en början så gör de arbetarna allt de kan för att det ska se ut som och kännas som för hemma på gården. De tar med sig fru och barn till fabrikerna, de jobbar tillsammans ungefär som på det gamla familjjordbrukets tid. Papparna blir arbetsledare vid maskinen, de andra blir assistenter. Ungarna får enkla med viktiga uppgifter, till exempel knyta ihop trådar som gått av, bära bomullsopor och så vidare. Men i längden höll inte det här. När både maskinerna och arbetsenheterna växte sig allt större så framstod det som opraktiskt att jobba i familj. 21:49 Ja, människorna de accepterade ju inte övergången från hemarbete till fabriksarbete med lätt hjärta. De familjer som kunde, de stannade kvar i hemmet så länge som möjligt. Och ofta måste fabriksägarna nöja sig med att rekrytera kringflyttande arbetslösa som helt enkelt inte hade något annat val än att acceptera de här möjligheterna till försörjning för de hade ingenting annat. Även utfattiga landsbygdsproletärer undvek de här fabrikerna om det gick. De var också ovana vid industriarbete och de avskydde den här nya typen av arbetsdisciplin att man måste infinna sig vid en viss tidpunkt. 22:27 Man fick inte gå ifrån arbetet om man ville. Man hade liten begränsad tid på sig att äta någonting och man var tvungen att arbeta tills arbetsdagen var slut. 22:38 16 timmar om dygnet vid en livsfarlig maskin. 22:42 Jag hade inte velat stå där heller. 22:44 Nej, det var inte många som ville det. 22:46 En konsekvens för att ingen ville det är att fabrikörerna började köpa rätten till att plocka in föräldralösa barn. Storbritannien hade gått om eländiga barnhus. Alltså tänk dig Dickens värsta barnhushälvete och så gör ni det mycket, mycket värre. Det är 1700-tal. Och där finns det en massa unga som bara glider omkring och dörrar svält och har allmänt dåligt. De kan man alltså köpa. 23:08 Många syster i den här fabriken är så lätt att utföra att man kan överlåta dem åt barn. Dessutom bråkar barn aldrig om lönen. Barn kan hunsa till att lyda. Att anställa dem blir därmed ett väldigt lätt sätt att reducera tillverkningskostnaderna. Ju mer konkurrensen hårdnar desto mer frestande blir det att sätta barn vid maskinerna. En fabrik med många barn är billig i drift. Trots att barnen ibland dör, de kan få svåra skador om maskinerna. Men de var ju barn. 23:38 Ja, jag vet och då kan man köpa nya. När man läser om de här skildringarna så vänder det sig lite i halsen. Alltså slaveriet i USA är vedervärdigt, det här är inte mycket bättre. Och liksom i många andra länder så hade man inga problem att få folk att gå med på det här. För vi tycker att barn ska leka och gå i skolan. Men det traditionella i vårt gamla bondesamhälle var att barn fick hjälpa till. De hade länge hjälpt till på gårdarna, i hantverkstäderna och som köpmän. Så det var ingen som egentligen reagerade för att de hamnade i fabrikerna. 24:09 Det var bara det att konsekvenserna blev mycket, mycket värre. 24:12 Ja, det ska ju noteras att det var inte bara fabrikörer som var de som anlitade på att det fanns många barn och ungdomar som levde i någon sorts utanförskap och misär och som man därmed behövde sätta i arbete eller lätt kunde sätta i arbete. Under revolutionens och Napoleonkrigen mot Frankrike så hämtades många brittiska matroser och soldater ur utfattiga tonåringars led. Det var alltså de som fick strida. 24:45 Man skulle inte vara ung och fattig på den här tiden. 24:48 Det var inte nådigt. 24:49 Inledningsvis så köpte man alltså det här för att barn brukar ju jobba men det dröjer inte länge förrän skillnaden blir uppenbar. Alltså det här ser förfärligt ut ur alla moraliskt rättfärdiga människors syn även på den tiden. Och det kom många rapporter om fruktansvärda arbetsförhållanden och allvarliga kroppsgrader hur barn slaktas och de här maskinerna. Allmänna opinioner blir upprörda om att föra sådana här vittnesmål och det här leder till en våg av kritik. Så brittiska parlamentet måste successivt börja lagstifta mot det här barnarbetet och försöka lindra nattsidorna, begränsa arbetsdagen till kanske till och med 12 timmar per dag. 25:28 Det räcker. Då blir det soft med en gång. Men det dröjde väldigt längre innan det blev effekter. Det är ju så lätt att strunta i sådana obegripliga påbud om man är fabrikör. 25:38 Vi kan ge några exempel på hur det här barnarbetet gestaltade sig. Det gjordes nämligen noteringar, bland annat i samband med en stor undersökning som heter Factory Inquiry Commission år 1833. Den här rapporten kan ge oss ganska konkreta inblickar i dåtidens fabriksmiljöer. 26:04 Det här är en kvinna, en ung kvinna, hon heter Hannah Good. Hon har följande att berätta. 26:10 Jag arbetar i Mr. Wilsons fabrik. Jag tror att det yngsta barnet är omkring sju år. Jag skulle tro att det finns 20 som är under nio år. Klockan är halv sex på morgonen där hemma när vi går in. Vi kommer ut från fabriken när klockan är sju på kvällen. Vi gör aldrig uppehåll för att äta utan vid middag. 26:33 William Crookes är uppsynningsmann i vårt rum. Ibland är han på dåligt humör. Han slår inte mig, men han slår de små barnen om de inte utför sitt arbete korrekt. Ibland har jag sett de små barnen falla i sömn eller så, men inte på sistone. Om de upptäcks när de sover blir de pryglade. På kvällen är de alltid mycket trötta. 26:56 Jag kan läsa lite. Jag kan inte skriva. Jag brukade gå i skolan innan jag började gå till fabriken. Det har jag gjort sedan jag var 16 år. 27:05 Ja, hårda bud. Sen har vi ett annat arbetarvittne. Hon kallas bara för Mrs. Smith. Hon jobbar på samma arbetsplats och hon lämnade den här redogörelsen. 27:17 Jag har tre barn som arbetar på Wilsons fabrik. En är 11, en 13 och den andra 14. De arbetar på fastslagna tider där. Vi klagar inte. Förra sommaren var min make sjuk i sex veckor. Vi förpantade nästan allt vi ägde för att överleva. Alla panterna har inte återbetalats än. Det enda vi beklagar oss över är de låga lönerna. Mina barn har varit på fabriken i tre år. Jag har inget klagomål över att de har blivit slagna. 27:51 Jag skulle hellre se att de agades än att de tvingades betala böter. 28:01 Sånt här samlade man alltså in. Mängder av rapporter för att se hur det egentligen gick till i fabriken och sedan användas över till parlamentet. Och samma år som den här undersökningen genomfördes, då har myndigheterna fått nog. Och inskriden med ett totalt förbud för fabriksägare att låta nioåringar arbeta mer än åtta timmar om dygnet. 28:21 Alltså herregud. 28:22 Ja, jag tänker alla ni som sitter och lyssnar nu om ni har sju, åtta, nioåringar i er närhet. Tänk er att skicka dem till en fabrik och de behöver bara jobba i åtta timmar. 28:36 Ja, detta ledde till att lönsamheten för barnarbete minskade jättemycket för man var van med att hunsa dem 14-15 timmar. Och det innebar att barn inte blev så intressanta längre. När man inte kunde utnyttja dem så anställde man dem inte. 28:50 Nej, barnarbetets betydelse för industriella revolutionens första faser ska ändå inte överbetonas. Generellt sett så var det av mindre ekonomisk betydelse än det arbete som utfördes av pojkar och flickor i tonåring och av vuxna. 29:06 Och könsskillnaderna var stora. Redan tidigt uppstod markanta skillnader i fabrikerna vad beträffar det manliga och det kvinnliga arbetet. Ett mönster var att kvinnorna diskriminerades och fick lägre löner. Det är ett tydligt mönster. Eftersom de i och med detta var billiga i drift blev kvinnorna dock populära bland textilfabrikörerna. Det har vi ju sagt flera gånger att där framförallt arbetade kvinnor. Billiga kvinnor. Ja, vad fabrikörerna ville ha och vad de annonserade om, det ska jag tala om för Erik. 29:41 De ville ha friska, starka flickor. 29:44 Ja, det stod alltså i annonserna. 29:45 Ja, det stod i annonserna. Så inga slaka bönor här inte. 29:51 Eller kraftiga muskulösa män som kan slå tillbaka. 29:53 Nej, det kan man inte heller ha. Men de behöver ha friska, starka flickor. För det är jobbigt arbete ändå. Det kräver ju lite grann. Och de här ska sättas vid sprintmaskinerna. Arbetsledarna, från fabriksägaren i toppen till uppsyningsmannen på fabriksgolvet, de var alltid män. 30:12 Frågan nämnd har funnits något mer järnhårt ur typiskt patriarkat i världshistorien än det här. Aristoteles sitter och applåderar i sin himmel eller i sitt helvete när han upptäcker det här. Det här ledde till att ensamstående kvinnor, särskilt ensamstående mammor, hamnade längst ned på samhällssteken och ofta levde i nöd med minimal lön så att det räckte till mat men ingenting mer. Långt ifrån alla klarar ens av det och kan inte försörja sig på hela ett arbete. Resultatet är att de är prostituerade eller kriminella eller både och vid sidan av. 30:46 Och nu ser ni ju den här viktorianska slummen breda ut sig som vi känner igen från Dickens romaner och gamla tv-ser från 1800-talet. Men vi ser också de lönemässiga orättvisorna mellan män och kvinnor som vi fortfarande har. 31:01 Men därtill kom ytterligare en effekt. För kan kvinnan komma undan med det här och göra något annat så väljer hon naturligtvis det. Och vips får vi en helt ny yrkeskategori. In på scenen kommer hemmafrun. 31:15 Ja, du sa ju först att från början så var det så att män, kvinnor och barn ofta gick till fabriken tillsammans. För man tänkte att vi har alltid jobbat ihop, vi fortsätter att arbeta ihop. Men efter att familjen hade upphört att fungera som en arbetsenhet i fabrikerna då måste de gifta kvinnorna vara hemma med barnen medan männen som ju hade högre lön kunde bli kvar i fabriken och tjäna ihop pengar åt sin familj idag. Och sett ut socialhistoriskt perspektiv så var ju det här en enorm omvandling. 31:50 Fram till nu så hade män, kvinnor och barn levt och arbetat tillsammans i tusentals år med hemmet som utgångspunkt. Och när husfaden plötsligt blev ensam fabriksarbetare så blev han också... 32:05 En familjeförsörjare med ett liv som skilde sig fullständigt från kvinnan. Han blev någonting av en outsider i den här familjekonstellationen. Han fick ett specialiserat arbetsliv med fasta rutiner och arbetstider. Just runt sociala och ekonomiska ställning begränsades till familjen, så som det egentligen alltid hade varit, och försämrades betydligt. 32:33 Man hade alltså hemmafrun som en konsekvens av allt det här och därmed så sjunker hennes värde socialt jättemycket för hon bidrar ju inte med att ska hemma. 32:40 Nej hon bidrar ju inte, hon har ju inga inkomster längre. Tidigare så hade man arbetat tillsammans med hemmet som bas men nu blev hon ensam kvar i hemmet men det fanns inget sätt att tjäna någonting på det. Musik 33:00 Det är helt okej om de som lyssnar på det tycker väldigt synd om de här kvinnorna. För det var det. Det var synd om alla det sammans. Men alla vi har pratat om nu är egentligen långsiktiga vinnare jämfört med de stora förlorarna på systemet. 33:14 De människor som vägrade rätta in sig i industriledet. De för vilka maskinerna och fabrikerna tålar upp sig likt fiender som måste bekämpas med våld. För här har vi ju alla hantverkarna. Alla de som hade suttit och spunnit och vävt tidigare. 33:30 Till utvecklingens mest stivnackade antagonister och fiender. Det var de vars liv hade kretsat kring det här traditionella hantverket inom textilnäringen. Och så nu ser hela sitt liv förstöras av att maskiner kommer in och gör jobbet åt dem. Här har vi ett exempel på hur man försöker stoppa industriella revolutionen. Man försöker inte förstöra maskinerna istället. 33:52 Ja, och då går det ju inte att komma förbi de engelska luditerna, uppkallade efter den föga kände och kanske faktiskt helt fiktive Ned Ludd, som ska ha varit verksam på 1770-talet. Och de här gick till attack mot maskiner? Ja, de gjorde det. 34:12 De ville verkligen förstöra dem. 34:19 De gick i början av 1800-talet till attack mot maskiner, i synnerhet mekaniska vävstolar. Och kampen syftade till att försvaga motståndaren genom hit-and-run-taktik. Nattliga räder mot redskap, maskiner och bostäder. Aktionerna var väl organiserade. Deltagarna var maskerade, ofta genom att ansiktet hade svärtats med sot. Och tack vare att man i förväg hade planerat avledningsmanövrer så blev... 34:49 Fienderna då, fabriksägare, vakter och vad det nu kunde vara, upprepade gånger. Grundlurade. Ludriterna var noga med att inte angripa maskiner på måfå. De slog till mot just de arbetsplatser där rationaliseringarna hade resulterat i lönesänkningar. Och andra fattiga engelsman, de visade sig solidariska med Ned Lodges kämpar. När överheten sökte vittnen... 35:15 Då fick de leta förgäves. Ingen hade sett något, ingen hade hört något och ingen visste någonting om vad som hade hänt. 35:22 Det här luditupproret, resningarna, krossa maskinerna, de kulminerar 1811 och 1812. Och det är intressant åtal för det är mitt under Napoleonkrigen. då Storbritannien egentligen har annat för sig än att slåss mot upproriska hantverkare. Man har hela franska imperiet. Men ändå, man avdelar alltså trupper som inte slåss mot Napoleon- utan istället skickas för att leta efter luditer och skydda maskiner. Parlamentet inför dödsstraff för att förstöra en maskin. 35:53 Guerillakampen eskalerar, för luditerna ger sig inte- Arbetarna har mytologiska alias för att korrespondera med varandra. De hämtar inspirationen i galva skrönor om sina idoler i stor besträttelse av de andra fredlösa. Till exempel kallar man sig inte bara Ned Ludd eller om man nu är kvinna Lady Ludd. Man kan kalla sig No King. Elvin Dornkung eller Joe Firebrand. Och när man ska bestämma var man ska mötas då är det till exempel We'll meet in Robin Hood's cave. 36:24 Robin Hood-grottan i Sherwood-skogen. I traktorn Nottingham kallar man sig naturligtvis för Sherwood-lads, Sherwood-gram. 36:32 Vad väntade på när Robin Hood skulle dyka upp? Robin Hood fick för övrigt ett mycket stort uppsving i England i den här tiden. Det berodde på att det var lite romantikens tid också. Man hade gått ut och letat folksagor, folksgrönor och legender. Så Robin Hood blev populär i ropet lite överallt i England. Naturligtvis är man arbetare och har man mycket lätt att ta till sig honom. Ta från de rika och ge till de fattiga. Mot Sherwoodskogen. 36:57 Yes. Som mest, Dick, så var 12 000 brittiska soldater sysselsatta med att nedkämpa luditer och Robin Hood wannabes i norra England år 1813. 37:12 Så avrättades tre luditledare och femton andra arbetare i York och därefter så börjar striderna ebba ut. De flammade upp på nytt 1816, 1822 och 1826 men utan allvarligare följdverkningar. Det hände faktiskt att oroligheterna spred sig till andra näringsgrenar än textilbranschen. År 1830 gick utfattiga lantarbetare till angrepp mot tröskverk, så kallade swing riots, efter den fiktive ledaren Captain Swing. 37:49 19 arbetare hängdes, 644 fängslades och 481 skickades till straffkolonierna i Australien som man kunde göra med brottslingar på den tiden. 38:03 Att alla de här hantverkarna fick lämna plats för industriarbetare är ett typiskt uttryck för hur hela den här industriella revolutionen banade väg för ett nytt sätt att tänka sociala kategorier. Alltså det är ett slut för de traditionella stora hantverkarmassorna. Tidigare har människorna identifierat sig och även betraktat som politiskt medlemmar av olika stånd. Adeln var ett stånd, prästerskuppet ett, borgerskuppet ett tredje och så vidare. I Sverige var bönden ett fjärde. Och de här stånden var de man tänkte i. De hade privilegier, rättigheter, man tänkte i ståndskategorier. 38:37 Städernas hantverkare är de vi känner till bäst på det här sättet. De gick helt inför vilket yrke de hade och vilka rättigheter och privilegier de hade utifrån det här. De hade ju skråväsendet ledda av hantverksmästarna. Noggrant reglerad utbildningsgång med lärlingar och geseller. Och nu läggs allt det här i graven. Man slutar att tänka i de här juridiska skråerna och börjar tänka istället i klasser, medelklass och arbetarklass som en konsekvens av att allt det här rasade samman. Det gamla samhället lades i graven. 39:10 Arbetarklassen som på 1800-talet skulle formera sig politiskt och lära sig att ställa krav, det var en av de här nya kategorierna. Men det dröjde lång tid innan arbetarna insåg hur mycket de faktiskt hade gemensamt. Termen medelklass slog igenom mycket fortare. Här fanns det i industriella revolutionens stora vinnare. Det var handelsmän, industriägare, bankirer, redare och den sortens personer. Från de här grupperna spred sig rikedomen till andra skikt inom medelklassen, exempelvis till läkare och advokater. 39:47 En ny förmögen och politiskt medveten borgerlighet växte fram, vilken i hög grad skulle sätta sin prägel på 1800-talets politik och kulturliv. Och det här, Dick, det kommer vi prata mycket om längre fram, för det här intresserar oss. 40:03 Verkligen, de här borgerlighetens förkämpa, det är ju de som kommer med. Ja, hur skulle det se ut? Ja. Ja. 40:08 Det kommer bli jätteroligt på att lägga det fram. 40:12 Men genom att man tänkt i de här klassterven så vänder man ryggen åt hela det gamla samhällets irrationella ordning. Det här att man ska vara född till en viss typ av ämbete, en viss typ av yrke, en viss typ av privilegier. Utan den stora idealgestalten nu som träder fram på scenen, det är det alla kan aspirera till att bli, det är vad man på engelska kallar «the self-made man». Förmågan att bygga upp rikedomar och ihålla framgång- det betyder mer än vilken öke pappa hade- eller vilken familj man kommer ifrån. 40:43 Du kan bli din egen lyckasmed. 40:46 Nu måste vi faktiskt ta några exempel här tycker jag. Ta en self-made man. Ett av de oftast refererade exempel- på just en self-made man- som startar med två tomma händer- och skapar sig en industriförmögenhet- det är Robert Owen- Han föddes 1771 som näst yngst av sju barn till en walesisk postmästare i Newtown. Pappan ägnade sig också åt sadelmakeri och järnhandel så han var lite av en allt i allo kan vi säga. 41:18 Ingen förmögen Karl. 41:19 Ingen förmögen Karl. Det fanns ingenting i hemmet som förutspådde att den här unge Robert skulle få en karriär som entreprenör och storkapitalist. Men han var duktig i skolan och han började arbeta redan i tioårsåldern. Och det var ju inget konstigt. Han bytte ofta jobb. Först var han anställd hos en sadelmakare i London. Sedan hos en dam under klädesförsäljare i Northampton. Och sedan som expedit på flera andra platser innan han... 41:48 Efter sin långa karriär då, i 17 års åldern, lärde känna en mekaniker som ville bygga maskiner för bomullsindustrin, denna framtidsbransch. Robert hade inte tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att egentligen kunna hjälpa till, men han lånade av en av sina bröder och hjälpte på det sättet kamraterna att starta sitt företag. Därefter lät han sig köpas ut av en annan intressent och han investerade vinsten i ett nytt kompanjonskap med två unga skottar i spinneribranschen. 42:20 Efter att han en tid har arbetat som direktör för ett företag i Manchester så har han upp sig 1794 och grundade ännu en firma med nya kompanjoner. 42:31 Då har vi en self-made man och han har nu klättrat så skicklig på den social-ekonomiska stegen att han kan känna sig ganska säker. Men nu gör han det stora klippet. 42:41 Han blir förälskad. Han blir förälskad i en flicka som heter Ann Dale. Vars far, David Dale, var ägare till det stora New Lanark-spinneriet i Skottland, som han hade grundat tillsammans med en av de stora entreprenörerna, Richard Arkwright, som vi har pratat om tidigare. Och... 42:59 Som ett led i frieriet så förklarar sig Robert Owen villig att köpa företaget, vilket han med kompanjonernas hjälp också gjorde. Så från och med 1800 styr han New Lanark och dess 2000 arbetare var av 500 barn med väldig hjärnhandel och hans dröm. Att göra det här spinneriet i en mönsterfabrik med ett för sin tid välutvecklat socialt välfärdsprogram. Vinsten av det här blev så stor att han kunde göra sig av med alla kompanjoner som inte delade hans utopiska visioner. 43:32 Ja, och det är ju nu det roliga händer här. För på 1810-talet så förverkligar Robert Owens sina planer med skolundervisning och hälsovård i New Lanark. Och det här, det blev väldigt uppmärksammat i hela Europa. Folk var helt begejstrade över hans planer. sociala plan och ansvar för sina arbetare. Owen han propagerade också för att de anställda bara skulle behöva arbeta åtta timmar vilket ju var radikalt på den här tiden. 44:02 Vi tänker oss de här 12, 13, 16 timmars arbetsdagen så kommer han där. Nej, åtta kan räcka. Och han satte upp det som mål inför framtiden. Sedan, när Owen har tjänat en så stor förmögenhet att han inte längre känner något behov av att leda industriföretag, då reste han till USA och där försökte han bygga upp socialistiska idealsamhällen. 44:25 Det skulle han kanske inte ha gjort. Ja, och när Owen efter ett långt och händelserit liv avled 1858, då var det faktiskt som en fattig man, för han hade satsat hela sin förmögenhet på den här drömmen om en bättre värld. Ja. 44:44 Men jag tycker det är värt att slå ett slag för Robert Owen. 44:46 Robert Owen är en av de stora figurerna i allt det här som jag tror alltför få svenskar känner till. New Lanark förresten, det här stora mönsterspineriet, det finns kvar som ett stort kulturminne. Man kan bo på hotell där och jag tycker verkligen vi ska lägga in det på The Bucket List inför framtiden. Det är ett stort välbevarat monument över industriella revolutionens kanske mest... 45:08 sett ur vårt perspektiv lyckosamma och skickliga och goda bomullspatroner, Robert Owen. New Lanark alltså. Exakt. 45:25 Finns det fler sådana här figurer? 45:27 Ja, det finns det. Om jag ska lyfta upp en till så vill jag ta en entreprenörsfamilj som det är svårt att undvika vad man än tittar på i Storbritannien mellan sen 17-18-talet och det är familjen Peel. P-E-E-L. Det är svårt att hålla dem isär för alla manliga medlemmar de leder åt total brist på fantasi. Alla heter Robert, Robert Peel. Och när de startar Då försörjer de sig som självägande bönder i länkarkedjor. Det är alltså inga speciella förmögna typer alls. De är bönder, medelklass på landsbygden. Och som så många andra så kombinerar Robert Peel och hans son som heter Robert Peel och hans son som heter Robert Peel. 46:02 De kombinerar jordbruket med hemindustriell verksamhet. Alltså de spinner lite gan och så håller de produkterna på egen hand för att dryga ut inkomsterna. Och de här affärerna gick så bra att de lockas att byta en bransch fullständigt. 46:17 1764 pantsätter Robert Peel sin jordegendom och flyttar till Blackburn där han slår sig ihop med två kompanjoner och bygger upp ett företag för att ägna sig åt bomulls och kallikåttryckeri. Planen gick upp att konkurrera med importerade tryckta bomullstyger från Indien och den föll väl ut. Vinsterna flödade in och då kan man utvilja verksamheten till att spinna tråd och väva tyger. 46:41 Återigen, folk som slår sig in i textilbranschen och lyckas. Roberts son, Robert, drev företaget vidare och var i slutet av 1700-talet en av Storbritanniens rikaste bomullstygsproducenter. År 1790 kom han in i parlamentet och år 1800 adlades han. Yes! 47:03 Nästa generations Robert Peel blev torrigpolitiker och gjorde som sådan stora insatser för Storbritannien. Som inrikesminister 1824 upphävde han 1799 års Combination Act som förbjöd arbetare att strejka och bilda fackföreningar. Good guy. 47:24 Han gjorde något ännu häftigare sen. Det här måste vi nämna. 47:29 1829. Ja, det här är jättekul. Hör nu här. År 1829 reformerade han polisväsendet genom att grunda Metropolitan Police Force i London med Scotland Yard som bas. Det är han. Han grundar Scotland Yard. Och de här konstaplarna som arbetade där, de kom sen att gå under smeknamnet Bobbys efter Bob, alltså Robert. Ja, kortformen för Robert. Hur kul är inte detta? 48:00 Samma år, alltså 1829, så var han också en av männen bakom upphävandet av den gamla testakten från 1670-talet. En reform som gav katoliker religionsfrihet och fullvärdigt brittiskt medlemskap. Därefter gick han i spetsen för omvandlingen av det gamla Tory-partiet till Conservative Party som allt sedan dess har varit en av de mäktigaste krafterna i brittisk politik. 48:27 Jag uppfattar honom inte som så värst konservativ egentligen. Nej, men det här är en sån där figur som är self-made. Kommer från en familj som har slagit sig fram. Och instinktivt inser att vi måste hänga med vår tid lite. Vi kan inte stå kvar vid det gamla. Laglösheten i Storbritannien kräver polisför. Vi kan inte förbjuda, strika. 48:46 Som anpassar sitt egentligen ganska konservativa parti till framtiden. Och det är därför partiet överlevde. Sådana som Robert Peel kommer man hela tiden att ramla över när man går in i 1800-talet. Det är vinnarna som pekar ut framtiden. 49:01 Men nu har vi snackat jättemycket om Storbritannien. Alltså det är Peel och Robert och Robert Owen och alla de här figurerna. Det är ingenting om industrialiseringen i Belgien, Nederländerna, Frankrike, Tyskland, USA och inget om Sverige alls. 49:18 Och vänner av ordning som har lyssnat på hela den här podcasten i två avsnitt undrar jag varför. Det var för att det hände ingenting där än så länge. Britten hade ett jättestort försprung. övriga europeare fullt upptagna av att slå ihjäl varandra. Det är krig hela tiden. Franska revolutionen som sedan glider vidare i krig och så kommer Napoleon och så krigar man ännu mycket mer. Så här är det från 1792 ända till 1815. Det här gör att britterna som bor på en ö som inte blir ockuperad som kan fortsätta med det här helt fredligt, de kan utveckla sitt land till vad man brukar kalla världens verkstad. 49:57 Det försprunget behåller Storbritannien Mycket länge. När vi kom in på 1820-talet är det inte så förvånande att det är britterna som uppfinner det här med att lägga ut järnvägar och bygga lokomotiv. De hade startat med statsskaligt kanalbyggande redan på 1700-talet. Det tog lång tid innan omvärlden hann i kapp det här förspåret. 50:17 Men vi kommer naturligtvis att prata om omvärlden och hur de kommer i kapp. Och vi kommer prata om järnvägar och allt möjligt i framtida avsnitt. Men nu har vi fått en ordentlig genomgång av hur industrialiseringen på något sätt slår igenom i Storbritannien. 50:36 Stort tack för att ni lyssnar och hej då!